Siffror från YouGov visar vilka frågor européerna tycker är viktigast för EU

I anslutning till konferensen State of the Union vid European University Institute i Florens har YouGov genomfört en ny undersökning i 11 EU-länder. Undersökningen tittar på vad människor anser är de viktigaste frågorna som EU har att hantera och om de litar på att EU eller de olika ländernas regeringar kommer att ta itu med dem samt hur stort stöd det finns för att ge hjälp till andra länder inom unionen.

YouGov genomförde undersökningen i de sex största EU-länderna (Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Polen) samt i Danmark, Sverige, Finland, Grekland och Litauen för att vara säkra på att täcka in olika delar av EU.

De viktigaste frågorna som Europa har att hantera

EU präglas fortfarande av mångfald och det är stora skillnader mellan vilka frågor och problem som är viktigast i olika länder. I de tre länderna i södra Europa där vi genomförde undersökningen anser man att arbetslösheten är den viktigaste frågan. Frågan var dock inte lika viktig i övriga Europa.

Terrorism betraktas som en viktig fråga i Storbritannien, Frankrike och Tyskland, medan frågor om hälsa och social trygghet är viktiga frågor i länder i norra Europa och i Polen. Litauerna är de enda som svarade att inflationen var den viktigaste aktuella frågan och Sverige är det enda land där brottsligheten hamnade bland de tre viktigaste frågorna.

Liknande mönster framträder när vi frågar om vilka som är de viktigaste frågorna som EU har att hantera. Medan länderna i södra Europa anger arbetslöshet tenderar länderna i norra Europa att ange miljön. Invandring och terrorism är de två frågor som människor i hela EU anser är viktiga frågor för unionen (även om de inte anser att de är viktiga för det egna landet).

För att se det här innehållet från d25d2506sfb94s.cloudfront.net måste du ge ditt medgivande sidans topp.

Vem har störst möjligheter att hjälpa till?

Det finns inga jättestora skillnader mellan människors tillit till att regeringen i det egna landet kan hjälpa till att lösa problem och deras tillit till att EU ska göra det. Klimatförändringen är det enda område där människor har betydligt större tillit till att EU kan förbättra situationen (i genomsnitt litar 32 procent av de tillfrågade på att EU kan förbättra situationen, jämfört med 27 procent för det egna landets regering). När det gäller militärt försvar och skydd mot brottslighet och terrorism är det mer sannolikt att människor litar på det egna landets regering (även om skillnaden är ganska liten).

Skillnaderna mellan olika länder är betydligt större. Även om det finns vissa trender (exempelvis tenderar länder i norra och västra Europa att ha mer tillit till ländernas egna regeringar än till EU, medan förhållandet är det omvända i östra och södra Europa) återspeglar detta sannolikt de olika nivåer av tillit som människor i varje land har för det egna landets regering.

I Danmark är tilliten till att det egna landets regering ska kunna förbättra situationen i genomsnitt tio procentenheter större än tilliten till EU. I Sverige är skillnaden nio procentenheter och i Storbritannien och Frankrike är den sju procentenheter. I andra änden av skalan är tilliten till att EU ska förbättra situationen elva procentenheter större än tilliten till det egna landets regering – i Grekland är skillnaden sju procentenheter.

Hur villiga är människor att bistå andra EU-länder som behöver hjälp?

När det gäller inställningen till solidaritet inom EU och ingripanden från EUs sida finns det en skillnad mellan å ena sidan norra och västra Europa, å andra sidan östra och södra Europa. Den här skillnaden återspeglar till stor del (men inte helt) skillnaden mellan de EU-länder som betalar in mer till EU-budgeten än de får ut och de som får ut mer än de betalar in. 

När de svarande ombads placera in sig själva på en skala mellan 0 och 10, där noll innebär att de endast bryr sig om sitt eget land och 10 innebär att de bryr sig lika mycket om alla EU-länder, blev genomsnittet för västra/norra Europa 4,7, medan samma siffra för södra/östra Europa var 6,3.

Samma skillnad är uppenbar när vi tittar på specifika exempel – som huruvida EU-länder ska erbjuda hjälp om ett annat EU-land drabbas av en skuldkris, arbetslöshet, invandring eller en naturkatastrof. I genomsnitt anser 62 procent av de svarande i södra och östra Europa att medlemsstaterna ska erbjuda hjälp, jämfört med 47 procent av de svarande i norra och västra Europa. 

Det finns dock en del intressanta skillnader beroende på vilken typ av kris det handlar om. En överväldigande majoritet uppger att EU-länder ska hjälpa till om ett annat medlemsland drabbas av en naturkatastrof, vilket de flesta också anser om ett annat EU-land skulle drabbas av ett inflöde av flyktingar. Människor är mindre villiga att tycka att EU-länderna ska hjälpa till om ett annat land drabbas av problem med arbetslöshet eller hög skuldsättning.

Sannolikheten är också lägre att människor i EU-länder i norra Europa stödjer sina motsvarigheter i södra Europa i att EU ska samla in mer pengar och höja utgifterna – med ett intressant undantag.

Utöver svarande i södra Europa stödjer även tyskarna högre EU-skatter och ökade utgifter. Ett antagande är att svarande i länder i södra Europa stödjer högre EU-skatter och ökade utgifter, eftersom de uppfattar det som mer troligt att deras länder skulle vara nettomottagare. Samtidigt kan de svarande i Tyskland anse att om man stödjer högre EU-skatter kan det fördela kostnaderna jämnare, jämfört med det stora bidrag som Tyskland lämnar för närvarande.

Här kan du se alla resultat