Våra hus klarar inte dagens klimat

– I framtiden kommer våra hustak att utsättas för betydligt kraftigare vindar än vad vi hittills har upplevt och det betyder omfattande skador i den befintliga byggnationen. För att klimatsäkra husen bör takkonstruktionerna förstärkas med 20-30 procent. Det säger byggforskar Jørgen Nielsen vid Ålborgs universitet, som forskar i hur byggnader påverkas av klimatförändringar.

Kraftiga stormar och felaktiga takkonstruktioner är en farlig cocktail som många får läppja på i takt med att klimatet blir alltmer extremt. Den drabbar speciellt hus med platta tak och lätta takkonstruktioner som eternit, plåt och takpapp. Tegeltak med låg eller hög lutning har bättre möjligheter att stå emot de värsta vindstötarna. Klimatforskarna tvivlar inte längre. Allt oftare kommer vi att få uppleva stormar av samma kaliber som Gudrun och Per för några år sedan. Gudrun, eller januaristormen 2005 som den också kallas, blev till och med en orkan till slut, med vindstyrkor på över 40 m/sek. Det var framför allt skogar, telefonledningar och hus i Götaland som förstördes. Effekterna av naturkrafterna blev alltså mycket omfattande och vi började inse hur viktigt det är att skydda sig mot de kraftiga stormar som vi kan förvänta oss i framtiden. Taken vi bygger idag ska bättre än tidigare kunna stå emot kraftiga vindar och det betyder att vi måste bygga en starkare konstruktion, till exempel genom att använda tegel i stället för lätta material. – Tunga konstruktioner flyger inte så lätt av eftersom de väger så mycket mer än andra material. Tegeltak är en väl utprovad konstruktion som har visat sig kunna stå emot naturkrafterna. Vid en kraftig storm kan enstaka tegelpannor lossna och det ska man naturligtvis vara uppmärksam på, säger Jørgen Nielsen efter mångårig forskning på Statens Byggeinstitut (SBi) vid Ålborgs universitet. Ett typiskt scenario i de forskningsbaserade klimatprognoserna visar, att våra tak kommer att påverkas av 20-30 procent starkare vindkrafter och enligt Jørgen Nielsen kommer de att orsaka en enorm skadegörelse, troligen i liknande omfattning som för snart fem år sedan. – Under de kommande hundra åren kan vi förvänta oss tätare stormar och blir det ännu kraftigare vindar sker det omfattande skador i den befintliga byggnationen. Osäkerheten om hur kraftiga vindar vi kan förvänta oss gör det svårt att klimatsäkra på rätt nivå. Problemet blir inte mindre av att den befintliga bebyggelsen inte är tillräckligt robust för att stå emot nutidens stormar. – Vi har byggt in en säkerhet i vårt nuvarande byggande och om det lever upp till byggreglementets styrkekrav så är det mycket få konstruktioner som borde skadats efter en storm som Gudrun. Dess värre visade skadornas omfattning då att verkligheten är en annan. Våra hus klarar inte dagens klimat och kommer därför att ha ännu svårare för att stå emot den ökade vindpåverkan som vi väntar oss i framtiden. – Byggherrarnas, konstruktörernas och hantverkarnas första uppgift är att se till att det byggs ordentliga hus. Vi kan åtminstone bygga korrekt, fortsätter Jørgen Nielsen och föreslår, att man börjar med att följa de gällande byggnormerna och därefter tar ställning till om man vill ha en lite starkare konstruktion som bättre klarar av framtida belastning. – Det kan vara svårt när man inte vet vilka vindstyrkor vi får i framtiden men det är klokt att förstärka takkonstruktionen med 20-30 procent. Det är enkelt att göra så när man bygger nya hus och det blir inte mycket dyrare om man bygger tak med lite större dimensioner och bättre förankrar tak och väggar. – När det gäller befintliga hus är problemet att hitta svagheterna och få förstärkningsmetoderna standardiserade. Vi måste lyfta fram de hustyper som är i farozonen och hitta lösningar som inte kostar så mycket. – Det finns rätt många hus som är felkonstruerade. Det blev problem på 1960-talet när man började bygga lätta tak. För att spara pengar använde man eternit och takpapp i stället för tegel och man ändrade takets lutning från 45 till 20 grader. Sådana takkonstruktioner blir mycket mera utsatta för de kraftiga vindstötarna. De kan bli som flygmaskinsvingar när det blåser längs marken, vidare upp längs husväggen mot taket där det blir undertryck på det platta taket. Jørgen Nielsen anser, att dagens byggande mycket väl klarar av kraven på kraftiga konstruktioner men det är svårt att hitta de exakta lösningarna eftersom man ännu inte har alla fakta kring framtidens extrema klimat. Det betyder risk för felinvesteringar både genom att man undervärderar och övervärderar vidden av framtidens klimatförändringar.