Uppfyll din dröm om en öppen spis

Drömmer du om ljudet av en sprakande eld och att uppleva eldens färger och flyktiga former? Då ska du skaffa dig en öppen spis. En gång var eld en fråga om överlevnad, nu handlar det om en upplevelse, som sätter igång våra sinnen.

Förr i världen användes inomhusspisarna både för matlagning och uppvärmning och deras utseende har förändrats genom århundradena. Från järnålderns enkla lösning där röken drog ut genom ett hål i taket, till eldstaden som byggdes på en murad bänk under medeltiden och fram till 1800-talet, när man började elda i kaminer och kakelugnar. Skorstenen blev en viktig detalj på huset för genom en murad luftkanal kunde röken ledas ut genom skorstenspipan. De öppna spisar som vi murar idag byggs efter samma grundregler som murarmästarna har använt i flera hundra år. En öppen spis blir en mysig samlingspunkt för hela familjen. Här vill alla sitta och känna den goda värmen, följa lågornas fladder och prata förtroligt med varandra. Det är bra om du har egna tankar om hur du vill att din öppna spis ska se ut men det är klokt att ta proffsen till hjälp – arkitekter och murare – för att få det både vackert och säkert. Man skickar ritningar till kommunen som sedan ger bygglov. När den öppna spisen är färdig ska en auktoriserad sotarmästare intyga att skorsten och eldstad är godkända och efter det får man ett eldningstillstånd. Så får du en fin brasa! En öppen spis ska placeras på en grund som inte kan brinna och som kan bära en tung konstruktion. Själva spisen muras av massiva tegelstenar, medan botten och sidor fodras med eldfast tegel, det vill säga klinker av kalkfri lera. Eldfast tegel tål de höga temperaturer och stora temperatursvängningar som uppstår när man eldar. Det eldfasta teglet bör vara minst 5 cm tjockt och muras med eldfast lera. Man behöver inte använda den sortens tegel hela vägen upp i rökkammaren. Öppna spisar ger strålningsvärme liksom gammaldags kakelugnar. Den får bättre effekt om man snedställer tegelstenarna på spisens sidor, så att värmen kan reflekteras ut i rummet. Den öppna spisen kan också ha värmekanaler som suger in kall luft underifrån och avger den som varm luft ovanpå. Om den varma luften strömmar tillbaka ut i rummet talar man om konvektionsvärme. När en eld brinner som den ska i öppna spisen hämtar den normalt luften från rummet där den står och den kommer i sin tur från angränsande rum eller från otätheter i husets fasad. I regel räcker det med små sprickor i fönster och dörrar för att spisen ska få luft utifrån. Kommer det inte in tillräckligt med luft kan man sätta in en uteluftsventil. En öppen spis består av själva eldstaden och dessutom en rökkammare och en rökkappa (stycket mellan spisens öppning och själva skorstenen) samt en rökkanal som kan leda röken från eldstad till skorsten. Dessutom har spisen spjäll och renslucka. En rökkammare fångar upp och utnyttjar den varma röken och sörjer för att den inte strömmar ut i rummet, vilket sker om den inte drar ut tillräckligt snabbt genom skorstenen. För dragets skull ska skorstenen vara lika hög som takets högsta punkt, oavsett var på taket den placeras. Räknat från botten av spisen ska skorstenen om det är möjligt vara minst 5 meter och ca 1 meter över taknocken eller den högsta delen av taket. Det finns några grundläggande regler som gäller för att det ska bli en väl fungerande öppen spis: 1. Öppningen ska vara utformad så att bredden är större än höjden – till exempel i proportionerna 6:5. 2. Volymen över eldstaden/rökkammaren ska vara minst 50 procent av spisens totala volym. 3. Rökkanalens area ska vara minst 10 procent av eldstadens öppning, dock inte under 175 kvadratcentimeter. 4. Det får inte vara skarpa böjar på rökkanalen.