Fuktskadade hus ger sjuka människor

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut konstaterar, att minst 160000 hus har drabbats av fuktskador eftersom fasaderna har byggs med den så kallade enstegsmetoden. Redan 2007 fokuserade medierna på problemet och nu är den farliga metoden satt under lupp ännu en gång. Både då och nu riktar man in sig på de ekonomiska faktorer som är förknippade med de skadade husen.

Men ekonomin är inte längre det viktigaste. Det handlar också om människors hälsa och trivsel, för fuktskadade hus ger sjuka människor. Och en risk för att väldigt många människor skadas. Det bor i genomsnitt 3,75 personer i ett svenskt standardhushåll och det innebär att mer än 600000 människor riskerar att bli sjuka för att de bor i ett fuktskadat hus.

Det största problemet med enstegsmetoden är att fukten kan tränga in bakom fasaden även om det bara finns mycket små sprickor, och genom dem angriper fukten organiska byggmaterial som till exempel trä eller gips. I motsats till oorganiska material, som till exempel tegel, som kan "andas" och avge fukt, så samlas fukten i träet eller gipsen. Huset blir helt enkelt en stor svamp som aldrig töms helt och hållet på fukt.

Förr eller senare tränger fukten in i huset, in i barnkammare och sovrum, och resulterar bland annat i dålig lukt och mögel. Konsekvensen blir ett sjukt hus. Det dåliga inomhusklimatet är en realitet och man spelar högt om människors hälsa - inte minst med tanke på att vi tillbringar mellan 80 och 90 procent av vår tid inomhus.

Många epidemilogiska studier kopplar ihop fuktskador och hälsoproblem. Redan 2007 bedömde EU-kommissionens expertgrupp SCHER (Scientific Committee on Health and Environmental Risks) fuktskador som ett vikigt inomhusproblem inom EU. Ett dåligt inomhusklimat kan leda till bland annat sömnproblem, koncentrationssvårigheter, trötthet, hosta som kan utvecklas till kronisk bronkit och allergi, som kan övergå i astma.

Dessvärre kommer vi att få se fler fuktskadade, sjuka hus och sjuka svenskar i framtiden. Byggföretagen använder sig nämligen fortfarande av enstegsmetoden och organiska byggmaterial.

- Problemet uppstår eftersom byggmetoden inte passar i vårt klimat och väldigt många husägare tror att de har fått ett murat och putsat hus, där man inte har den här typen av problem, säger Tommy Bisgaard, direktör i den svensk-danska branschorganisationen Tegelinformation.se. I själva verket är den "putsade" fasaden bara målad med en plastbaserad tjockflytande färg som inte kan andas, men som liknar riktig puts. När man slår i en spik eller det blir en liten spricka i fasaden så är skadan skedd. Fukten kan komma in där och sugas upp av de organiska materialen.

Nya undersökningar från Lunds Tekniska Högskola, LTH, visar att 97 procent av landets arkitekter anser att fuktsäkerheten är den viktigaste faktorn när man ska välja fasadmaterial. Undersökningen visar också, att omkring 45 procent av både arkitekter och byggentreprenörer väljer tegel som fasadmaterial för att undvika fuktskador.

För ytterligare information, kontakta:

Tommy Bisgaard Tegelinformation Tel: 45 33 32 34 34 e-post:kalktegl@mail.dk www.tegelinformation.se

Svenska och danska tegelproducenter gör tillsammans med den danska branschföreningen "Kalk- og Teglværksforeningen" en svensk satsning på information om murat byggande. Tidningen TEGL och hemsidan www.tegelinformation.se är två av flera aktiviteter riktade gentemot svenska arkitekter och byggkonsulter samt svenska konsumenter som vill veta mera om att bygga med tegel utom- och inomhus.